﻿— <b>Ett beſök i Norrbottens trädgårds=
förenings plantage.</b> Perlan bland ſenare
årens anläggningar i Luleå är onekligen den
plantering, ſom Norrbottens trädgårdsförening
åſtadkommit. Ett beſök i denna plantage är
wäl wärdt mödan. Knapt ſkulle man tro,
att ſå nära polen kunna wäxa ſå yppiga, mång=
ſkiftande alſter af Floras hand. Hwad ſom
förſt wäcker wandrarens glada förundran är
omwexlingen på färgrika blommor, ſom, än
wäxande i militäriſkt ordnade leder, än i ſpridd
ordning bland yppigt gröna kökswäxter, höge=
ligen förhöja intrycket af den goda ordning och
omtänkſamhet, hwarmed de olika jordarterna
blifwit af den ſkicklige trädgårdshöfdingen till
godo gjorda. Derefter blickar man med wäl=
behag på de rika kålrotsſängarne, hwilkas kål=
rotsindivider äro trinda ſom — proſtmagar,
om ej fullt ſå omwexlande till innehåll. Och
morötterna ſedan! Tre, fyra, ja femfingrade
morötter, hwilkas fingrar äro wida tjockare än
fröken Alexandrownas, äro inga owanligheter
i den här beſkrifna planteringen. Allt, hwad
ſom ett någorlunda wälordnadt hushåll kan
behöfwa af kökswäxter, frambringas i år i rik=
lig mängd i föreningens trädgårdsanläggning,
från och med ſparris, meloner och champigno=
ner till och med perſilja och dill. Men äfwen
prydnads= och lyx=wäxter frambringas ur Norr=
bottens kalla ſköte. Knappaſt får man annor=
ſtädes betrakta ſå ſkimrande, rikblommiga nej=
likor i flere färger: hwita, röda, mörkröda, röd=
hwita, m. fl., ſom ſamtliga äro wuxna på
kall jord och ej, ſåſom gurkor och meloner, i
<b>drifbänk.</b> Men ockſå har det warit en owan=
ligt gynſam ſommar, med undantag möjligen
af den briſtande nederbörden på efterſommaren.
Genom flitig wattning har dock ingen ſtörre
olägenhet uppſtått af den torra wäderleken.
Mycket mera wore att tillägga t. ex. om det
lika ändamålsenliga ſom blomſterrika lilla
orangerihuſet. ſom ſkänkts till allra ſtörſta de=
len af enſkild perſon herr disponent J. A.
Wikſtröm. Wi uppmana alla dem, ſom ännu
ej beſett den beſkrifna wackra anläggningen,
att göra detta innan höſtens kulna windar
blåſa bort den blommande prakt, ſom wid polen
man lagt.